Den 31.7 gick vi från Djupkastet till John och Sonjas stuga vid Mickelsörarna. 9 nm i svag sydvästlig vind. När vi kommit fram kockade vi lunch och blev bjudna på fika. Därefter gick vi längs stranden där vi beundrade spår av is och vind. Brasse skeppshund hittade ett sälkadaver som han rullade sig friskt i. I det sammanhanget kunde John berätta att sälar har samma skelettbyggnad och hjärna som hundar. Så egentligen är sälar en vattenhund. Eller är Brasse en landsäl? Regnskurarna kom och gick under kvällen. Brasse var våt, kall och luktade illa. Blev till att starta dieselvärmaren och försöka få honom torr.
Kvällen avrundades med skönt bastubad och knytkalasmiddag i den gamla fiskarstugan. Gemytligt för både två- och fyrbenta!
Den 1.8 gick vi från Mickelsöarna till Nabbens gästhamn. Vinden hård från sydväst 10-14m/s, 19 nm. Före avfärd lade vi fullt rev på storseglet ifall vi skulle segla i den hårda vinden. Det visade sig att vi inte behövde hissa segel i den hård vinden. Efter ett spontant båtråd i salongen med John var det klart att den mest trygga rutten till Nabben går via farleden längs Värlax. Den är utmärkt som en farled med ett djup på 1,0 meter på det nya sjökortet. CeCeila behöver 1,65 meter. John kunde berätta att farledsdjupet är djupt och djupet är som minst 1,8 meter. Idag är vattenståndet +0,1 meter. Väster om Bässören var den kritiska punkten av rutten och där visade ekolodet 1,9 meters djup. Annars fanns det vatten att röra sig i. Till saken hör att alternativet var att färdas på öppet hav. Under dagen visade vindmätaren 17 m/s som mest. Så det var skönt att kunna gå en mera skyddad rutt.
 |
| Nabbens gästhamn. Gott med mat efter en dag ute i blåsten. |
 |
| Djupt inne bland kobbar och skär. |
 |
| Öppna fjärdar. |
 |
| På väg till Mickelsörarna från Djupkastet. |
 |
| Regnskurar vid Mickelsörarna. |
 |
| Våt, kall och illalluktande skeppshund. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar